Blippideblupp

Här har det visst inte hänt så mycket på ett par år. Men med mig har det hänt desto mer. Tidigare i veckan så promenerade jag en knapp mil. Iof uppdelat över två tillfällen. Men ändå på en och samma dag. Det är det längsta jag promenerat på flera år och jag verkar ha klarat mig utan större men. (Även om jag iof tagit det bra lugnt sen dess...)

Så att kunna träna utan att för den sakens skull bli helt utsliten, få sömnen förstörd och dygnsrytmen rubbad; det ger en hel del på frisk-kontot. Men mest kredd ska nog en tillfälligt besökande trevlig danstjej ha för att ha motiverat ut mig på dans i gott sällskap. Benmusklerna gillar henne.

Härligt glatt humör är jag på också. Inte minst beroende på några partier starcraft II. Det var gottgott.